Drone - Intro

Drönarsidan

1 | Flygsäkerhet¶

• Ta hänsyn till miljön

• Frisk och fokuserad

• SA - Situation Awareness

  • Kontroll över hela situationen.
  • Flygningen, drönaren, omgivningen, flygområdet, andra flygare, väder, drönarens samt pilotens begränsningar mm.

• VLOS - Visual Line Of Sight

  • Kunna se drönaren samt hålla säkert avstånd till människa, djur, byggnader, fordon andra luftfartyg.
  • Inte flyga högre än 120 m

• Farligt gods

  • Det är inte tillåtet att flyga med farligt gods utan tillstånd
  • Ex farliga ämnen, gaser, vätskor som last

2 | Luftrumsrestriktioner¶

I Sverige finns två klasser av luftrum:

• Luftrumsklass C
• Luftrumsklass G

Information från Transportstyrelsen om att flyga drönare i luftrummet
På LFV:s drönarkarta kan du se vilka geografiska områden du får flyga i.

Luftrumsklasser¶

Kontrollerat luftrum - C

• CTR - Control Zone. Finns runt flygplatser och övervakas av en flygtrafikledning
• TIZ - Traffic Information Zone. Motsvarande luftrum för okontrollerade flygplatser

• ATZ - Aerodrome Traffic Zone.
  • Aerodrome - Any basic site intended for plane or helicopter takeoff and landing, with or without extra facilities

Okontrollerat luftrum - G

• Ej övervakad eller kontrollerat av en flygtrafikledning.

Restriktionsområden¶

• Skydd för de som flyger i luftrummet eller för verksamhet på marken.
• Vissa områden är av bland annat säkerhetsskäl begränsade för drönarflygning

Restricted Area ( R )

Danger Area ( D )

Skyddsobjekt¶

Geografiska UAS-zoner¶

• Geografiska UAS-zoner kan vara:

  Uteslutande (förbjudande)

  • Förbjudet för all drönartrafik
  • Viss grupp av operatörer kan uteslutas från zonen
  • Exempelvis vid:
    • Kritisk infrastruktur
    • Vissa anstalter
    • Andra områden olämpliga för drönartrafik

  Begränsande (restriktiva)

  • Särskilda krav/villkor för att få flyga drönare i ett sådant område
  • Exempelvis:
    • Endast vissa klasser av drönare tillåtna
    • Drönare måste ha vissa tekniska egenskaper, ex fjärridentifiering
    • Flygning kan vara förbjudna under vissa tidpunkter under dygnet

  Tillåtande

  • Områden där undantag från reglerna i den öppna kategorin har beviljats
  • Gäller normalt bara operatörer som ansökt och fått beviljat tillstånd
  • Exempelvis:
    • Drönare tyngre än 25 kg får användas
    • Flygning får ske högre än 120 m

Drönarkartan¶

• Du som drönarpilot är skyldig att ta hänsyn till:

  • Geografiska UAS-zoner
  • Restriktionsområden - R
  • Farliga områden - D
  • Skyddsobjekt

Detta ska ske innan du flyger.Säkerställ att du vet var dessa områden finns, vilka eventuella begränsningar som gäller samt följa dessa.

U-Space¶

U-Space (Unmanned) är ett europiskt koncept av tjänster som på ett automatiserat sätt ska möjliggöra integrering av ett stort antal drönare i luftrummet. Detta är en UAS-zon där drönare endast får flyga med stöd av U-Space tjänster. Detta skapar möjlighet för tät, säker och effektiv flygning utom synhåll i tätbebyggda områden utan att R (restriktiva) och D (farliga) områden behövs. U-space utvecklas kontinuerligt fram till 2035 då målet är att U-space-konceptet ska vara fullt utvecklat och integrerat i luftrummet.

Det som skiljer en ett U-Space från en geografisk UAS-zon är att digitala tjänster tillhandahålls och ska användas. Det finns dock undantag enligt de europeiska reglerna. Som fjärrpilot måste du förhålla dig till varje U-Space och dess specifika regler eller begränsningar.

Innan du kan flyga där behöver du säkerställa att du kan nyttja tjänster som erbjuds av en eller flera tjänsteleverantörer (USSP)

• Tjänsterna är indelade i:
  • Obligatoriska
  • Frivilliga

En USSP kan välja att erbjuda fler tjänster och transportstyrelsen kan även besluta att andra tjänster ska vara obligatoriska i ett visst U-space-luftrum om det bedöms att det behövs för att uppnå en god flygsäkerhet.

Obligatoriska tjänster¶

Det finns även frivilliga tjänster. Detta kan exempelvis vara:
- Väderinformationstjänst
- Kontrolltjänst för regelefterlevnad

Geomedvetenhet¶

Drönare i klasserna C1, C2 och C3 inom den öppna kategorin ska vara utrustande med:

• Geommedvetenhet:
  • Piloten ska få information om gränser i luftrummet ang drönarens position och höjd
  • Varnad vid eventuella överträdelser i luftrummet

• Geostaket

  • Vissa områden med flygförbud är skyddade av geostaket
  • Virtuellt staket i luftrummet som inte går att passera

• Geobur

  • Stänger in dränaren i en virtuellbur i luftrummet

Viktig information¶

Kartor¶

• Kartor att läsa

  • Drönarkartan från luftfartsverket

    • Specialgjord karta för drönarpiloter som ger dig aktuell status för det svenska luftrummet
    • Informerar var du kan flyga utan att störa ordinarie lufttrafik
    • Hur och var du söker tillstånd att flyga i ett visst område

  • Naturvårdsverket vebbplats

    • Skyddad natur, dvs nationalparker, naturreservat och övriga skyddade områden där det kan finnas begränsningar
    • Ex ej tillåtet att starta eller landa med luftfartyg inom nationalparker utan tillstånd från Länsstyrelsen

3 | Luftfartsregleringar¶

• Drönarpiloter är skyldiga att följa de regler som gäller för luftfarten.
• EU-kommissionen har med stöd av den europeiska flygsäkerhetsmyndigheten EASA skrivit nya gemensamma regler för drönarflygning för alla inom EU. EASA har också skrivit vägledande material, så att det blir lättare att följa de nya reglerna.
• Andra internationella regler
• Sverige har också nationella bestämmelser som man ska följa:
  • Luftfartslagen
  • Luftfartsförordningen
  • Transportstyrelsens föreskrifter

Kategorier¶

Syftet med de nya reglerna är att underlätta den snabba utvecklingen av drönaranvändning och samtidigt behålla säkerheten i takt med att trafiken ökar.

Underkategorier¶

• Observera

  • Det kan finnas områden där flygmöjligheterna för alla underkategorier är tydligt begränsade av hänsyn till människor, djur, miljö eller egendom.
  • I de fall man är osäker är det viktigt att bedömningen sker utifrån gällande regler och sunt förnuft, och där har operatören ett stort ansvar

• Rekreationsområde

  • Det går inte att definiera exakt vad ett rekreationsområde är
  • Ett Område som allmänheten har tillgång till för att utöva fritidsaktiviteter.
  • Dessa områden behöver inte vara fasta utan kan vara tidsberoende och/eller säsongsberoende utifrån hur många människor som vistas eller antas vistas där.
    • En strand kan till exempel betraktas som rekreationsområde under vissa tider på sommaren men inte under andra perioder.
    • Bedömningen behöver därför göras utifrån situationen, och där har operatören ett stort ansvar.

Tekniska krav¶

Om drönaren ingår i den öppna kategorin och är fabrikstillverkad ska den ha CE-märkning samt ha en viss C-klass.

• Ska vara CE-märkt
  • Drönaren uppfyller EU:s grundläggande hälso-, miljö- och säkerhetskrav

C-klasser¶

• Ska ha C-märkning
  • Anger drönarens tekniska specifikationer
    • Exempelvis:
      • Kunna identifieras på avstånd
      • Fastställa drönarens geografiska position, höjd, hastighet och flygväg
  • Vilken klass en drönare har beror på:
    • Storlek
    • Hastighet
    • Hur mycket energi den avger vid krock

    Beräkna kinetisk energi

    KE = joule (J)
    m = kg
    v = m/s
    KE = 0.5 * mv²
    

FPV¶

• Förstaperspersonsvy (FPV)
  • Fjärrpiloten kan använda en drönarobservatör (UA-observatör)
    • Hjälper till att hålla drönaren borta från hinder och annan flygtrafik (såsom bemannade flygplan)
    • Drönarobservatören måste befinna sig bredvid fjärrpiloten
  • Drönarobservatörer måste användas när fjärrpiloten uför drönarflygningar med förstapersonsvy (FPV)
  • Fjärrpiloten alltid ansvarig för flygsäkerheten
  • Drönarobservatören får inte använda hjälpmedel (t.ex. kikare)
    • Syftet är inte att utöka drönarens räckvidd bortom synhåll (VLOS)
    • Undantag är nödsituationer ex nödlandning långt från sin position. Då får kikare kan användas för att landa drönaren på ett säkert sätt

Operatören¶

Operatörens ansvar

• Operatören måste vara registrerad om:
  • Drönaren väger mer än 250 gram
  • Drönaren är utrustad med en sensor som kan fånga upp personuppgifter
    • Notera att detta krav även gäller om drönaren väger under 250 gram
• Om operatören även är fjärrpiloten:
  • Behöver inte ta fram egna operationella procedurer
  • Räcker att följa drönartillverkarens procedurer
• Om det är ett företag som bär ansvaret för drönaren är operatören oftast en juridisk och inte fysisk person

Registrering¶

• Registrering av drönare och operatör:

  • Alla drönare som omfattas av det nya regelverket kommer att ha kontaktuppgifter knutna till den ansvariga operatören.
  • Oavsett om du äger den drönare du flyger eller inte, måste den person (fysisk eller juridisk) som ansvarar över drönaren vara registrerad hos transportstyrelsen med följande information:

Fjärrpiloten¶

Fjärrpilotens ansvar

Även om du inte är operatör och ansvarig för operationen så har du som fjärrpilot ett ansvar för flygningen.

Händelse eller olycka¶

Om en olycka eller händelse skulle inträffa när du är ute och flyger, måste du rapportera det till transportstyrelsen

• Varför ska jag rapportera en händelse med min drönare
  • Hjälper till att förbättra flygsäkerheten
  • Genom analyser av rapporterna kan transportstyrelsen tdigare se mönster och hitta risker och faror som är svåra att upptäcka vid enskilda händelser
  • Rapporterna får bara användas bara till flygsäkerhetsarbete
    • Undantag vid stort och allvarligt risktagande, om något avsiktligt eller medvetet görs för att äventyra flygsäkerheten

Är det obligatoriskt att rapportera händelser med drönare?

Det finns regler som talar om när det är obligatoriskt att rapportera och vilka händelser som behöver rapporteras. Även om en händelse inte är obligatorisk att rapportera eller om rapportören inte måste, uppmuntrar Transportstyrelsen all rapportering på frivillig basis för att förbättra flygsäkerheten.

• Händelser som är obligatoriska att rapportera av alla som flyger drönare:
  • Om någon skadats allvarligt
  • Om det skett en händelse med dödlig utgång
  • Om händelsen involverade bemannade luftfartyg (flygplan, helikoptrar etc)

4 | Människans prestationsförmåga¶

Stress¶

• Sätt att undvika stress

  • Hålla lägre fart & flyga defensivt
    • Ger bätte konroll över drönaren
    • Ger marginaler så att piloten hinner reagera om något oväntat sker, ex fåglar eller andra luftfarkoster
  • Flyga i ett lugnare område
    • Flyg gärna i områden där aktiviteten både i luften och på marken är lugnare
  • Planering och god framförhållning
    • Om piloten har god uppsikt över området, vädret, på att drönaren är hel och flyger som den ska kommer piloten vara lugnare och tryggare och kommer då flyga mer kontrollerat
  • Att vara utvilad och pigg

Syn¶

• Syn

  • Normalt är synfältet 180 grader
  • En till två procent utgör Direktseendet, seendet som ger fokus.
  • Mörkerseendet blir ofta sämre ju äldre vi blir
    • Linsen tappar sin elasticitet och blir grumligare
    • Vissa har i princip inget mörkerseende - nattblindhet
  • Många drabbas av närsynthet i mörker
    • Linsen får svårare att anpassa sig vid mindre ljus
  • Sannolikaheten att bländas ökar ju sämre mörkerseende man har
    • Ögonen har då svårare att ställa om från mörker till ljus och tvärtom
    • Var därför uppmärksam på starka ljus vid dåligt mörkerseende
  • Anpassa tekniken till efter miljön
    • Vid mörker dra ner ljusstyrkan från radiosändarens skärm
    • Vid mycket sol använda solskyddshuv

• Avsökning av lufthavet

  • VLOS - flyga inom synhåll
    • Tydligt se drönaren
    • Hålla uppsikt om luftrummet omkring
  • För en bra avsökning av lufthavet:
    • Flytta synfokus systematiskt mellan punkter på himlen
    • Svep inte med blicken
  • Ögat ser allra bäst när vi fokuserar blicken
    • Kan då nyttja alla synceller som sitter tätt i gula fläcken
    • Tapparna, som uppfattar detaljer väldigt mycket bättre än stavarna, sitter mycket tätare här
  • Vi uppfattar rörelser bäst när vi inte själva sveper med blicken
    • Utan istället nyttjar det perifera seendet.
    • Stavarna som ögat använder för periferiseende är känsligare för rörelser än tapparna, men ger suddigare bild

Inlärning¶

• Inlärning
  • Djupinlärning
    • Förstår logiken bakom regler samt sammanhang och orsaker
    • Kunnskapen fastnar bättre
  • Ytinlärning
    • Ytlig kunskap som glömms snabbt
  • Imitationsinlärning
    • Omedvetet tar efter och lär dig genom hur andra i din närhet gör
    • I många fall är detta något oundvikligt, tänk på att själv vara en god förebild
  • Överinärning
    • Genom övning och erfarenhet automatiseras mycket av flygningen
    • Detta frigör fokus på omgivningen, upptäcka faror och planering
  • Sannolikhetsinlärning
    • Blir man för bekväm kan de resultera i att man blir mindre uppmärksam
      • Eftersom man litar lite för mycket på din egen kompetens och förmåga
    • Flyger man ofta i samma område kan man ta mycket för givet
      • Och blir mindre uppmärksam och vaksam

Automation¶

Den snabba utvecklingen av tekniken inom flyget och drönarsegmentet har lett till avancerad automation, vilket förändrat pilotens arbetssätt. Från att fysiskt ”handflyga” drönaren övervakar piloten i stället periodvis de olika systemen och flygningen

• Var extra uppmärksam på
  • Tappa inte din flygförmåga
    • varva mellan manuell flygning och automationen
  • Lär dig din drönares olika automationsfunktioner (s.k. modes)
    • möjligheter och begränsningar
  • Lita inte blint på automationen
    • Bevaka och följ upp under flygning. Ta över om du är tveksam
  • Förbered dig mentalt
    • På olika nödsituationer och hur du omhändertar dem på bästa sätt
  • Du är ansvarig
    • För att drönaren framförs på ett säkert sätt, inte automationen

Riskmedvetenhet¶

Hur stor risk vi är beredda att utsätta oss och andra för påverkas av olika faktorer, till exempel vår upplevelse av egen kontroll över ett förlopp, drönaren eller omgivningen har stor betydelse för vårt risktagande.

• Var extra uppmärksam på
  • Var medveten om dina begränsningar
    • Tänj inte på dem och ta inga onödiga risker
  • Följ fastställda operativa procedurer
    • De finns där för din och andras säkerhet
  • Kom ihåg – även om uppdraget är viktigt
    • Så är flygsäkerheten absolut viktigast

5 | Operativa procedurer¶

Som färrpilot har du särskilda skyldigheter både före, under och efter flygningen. Du är dessutom ansvarig att känna till var du kan hitta information som påverkar din flygning.

Innan flygning¶

Välj startplats

• Var noggrann när du väljer startplats för flygningen för att både start och landning ska gå till på ett säkert vis.
• Platsen ska helst vara på en jämn, slät yta, som har gott om utrymme och ligger på avstånd från hinder och människor.
• Ytor med grus eller liknande ska undvikas, men om det av någon anledning inte går kan du använda en startplatta
• Undersök och välj ut alternativa landningsplatser om du skulle tvingas nödlanda.

Kontrollera väder

• Kontrollera väderleken: temperatur, vind, dimma, molnighet.
• Låg temperatur påverkar batterier negativt. Se till att hålla dem uppvärmda före start.
  Vid låg temperatur krävs extra kunskaper om batterierna, ta reda på hur just dina fungerar
• I fuktigt väder och låg temperatur kan det bildas is på propellrarna som innebär stor risk för haveri.
• Tänk på att vindhastigheten ofta ökar med höjden

Starta flygningen

• Starta radiosändaren först och därefter drönaren
  • Om du gör tvärtom kan RTH-funktionen i sällsynta fall aktiveras, eftersom drönaren inte får kontakt med radiosändaren, därefter kan du starta annan eventuell kringutrustning.
• När drönaren är igång kan du starta kameran och se till att kamerainställningar är korrekta:
  • stillbild, video, bildhastighet (FPS), färgsystem (NTSC/PAL) och så vidare.
• Är alla spakar i neutralläge?
  • Om svaret är ja, är du redo att flyga!
• Om du flyger en multirotor-drönare ska du först av allt kontrollera den medan den är i luften på låg höjd.
  • Det gör du genom att lyfta den ungefär fem meter ovanför mark och sedan låta den stå och hovra i den positionen.
  • Lyssna här efter ovanliga ljud och kontrollera att styrningen reagerar normalt och att batterinivåerna är tillräckliga. - Kontrollera till sist att GNSS:en fungerar som den ska.

Under flygning¶

Nödsituationer¶

Nödsituationer kan uppstå när du minst anar det och då gäller det att vara beredd. Det kan röra sig om alltifrån fel i drönarens system eller konstruktion till missöden som beror på naturen och väder. Här är några exempel på vad som kan hända:

• Kompassen störs ut
  • Kompassen kan störas i områden med mycket elektroniska störningar
  • Ex där det finns elledningar, antenner eller större metallföremål.
  • Genom att då röra sig uppåt och låta drönaren stiga i höjd kan störningarna minska och drönaren hitta tillbaka till sin magnetiska riktning.
  • Men kom ihåg att den trots detta inte får stiga över maxhöjden 120 m.
• Motorhaveri
  • Olika drönare har olika många motorer och reagerar därför också på olika sätt vid motorhaveri
  • Det är troligare att en mindre drönare med färre motorer inte skulle klara av ett borrtall och därför krascha
  • Däremot skulle drönare med många motorer (sex stycken eller fler) eventuellt klara av att fortsätta flyga och landa säkert
  • Vissa typer av drönare har autorotering som funktion vid motorhaveri
    • Det innebär att drönaren börjar rotera i stället för att falla rakt ner mot marken
    • På så sätt får den en mjukare landning. Det ger dessutom dig och andra i omgivningen mer tid till att ta skydd för den fallande drönaren
    • Ta därför reda på hur din drönare fungerar och vad den klarar av
• Isbildning kan leda till haveri
  • Det kan bildas is på propellrarna. Då skapar de inte den lyftkraft de behöver för att genomföra en säker flygning, vilket i värsta fall kan leda till haveri. Vissa drönare har säkerhetsspärrar som går igång vid isbildning. De gör då en autolandning. Man kan inte styra drönarens sjunkhastighet, men däremot kan man styra dess flygväg och på så sätt undvika hinder.
• Radiosändaren tappar kontakten med drönaren
  • Kontakten mellan radiosändare och drönare kan tappas. Om RTH aktiveras, är det viktigt att du ställt in en säker höjd för en automatisk hemfärd
  • Dessutom är det viktigt att du gjort de inställningar för RTH och startposition som passar bäst för det specifika tillfället.
  • Om drönaren exempelvis flyger över vatten och du själv befinner dig ombord på en båt som rör sig, kan det vara lämpligt att inte låta drönaren flyga tillbaka till startpositionen och på så sätt landa i vattnet. Då är det lämpligare att luftfartyget följer radiosändaren eller dig genom att du placerar ut nya startpositioner under flygningens gång.
  • Detta kan vara bra att ha med i en checklista före flygningen så att du hela tiden är beredd på vad som sker vid aktivering av RTH
• Nyfikna fåglar i vägen
  • Det är viktigt att ha god uppsikt över andra luftfartyg i luftrummet men också över fåglar
  • Fåglar är ofta nyfikna, ibland även aggressiva och kan utgöra stora störningsmoment och risker
  • Om du flyger över vatten, ska du också tänka på att fåglar gärna flyger lågt över ytan
  • Om du under flygning har nyfikna eller aggressiva fåglar i närheten av din drönare, ska du överväga att landa och avbryta flygningen

När du ska landa

• Ett vanligt sätt är att aktivera RTH för att automatiskt flyga tillbaka till startpositionen eller radiosändaren
• Därefter sker landningen automatoskt eller manuellt
• Du måste kontrollera om det finns några hinder eller risker i landningsområdet
• Till sist stänger du av strömmen till drönaren och landningen är avklarad

Efter flygning¶

Checklistor¶

Ta för vana att gå igenom checklistor både före och efter flygning för att allt ska gå så smidigt och säkert som möjligt. Listorna kan se olika ut och du kan anpassa dem till din drönare. Se exempel nedan:

Okulärbesiktning¶

• Okulärbesiktning

  • Finns det några sprickbildningar i flygkroppen eller glapp i lederna kring de fällbara armarna och så vidare?
  • Uppstår det ovanliga ljud från propellrarna om du snurrar dem med fingrarna?
    Knastrande ljud kan tyda på smuts i motorns kullager och ska inte ignoreras.
  • Är skruvar, fästen, leder eller fastsättningar lösa eller skadade? Byt ut vid behov.
  • Finns det några skador eller sprickor på propellrarna? Flyg aldrig med skadade propellrar.
  • Finns det några lösa eller skadade kablar?
  • Finns det några lösa eller skadade anslutningar?
  • Sitter propellerfästen, skruvar och propellerlås fast? (Känn efter så att de är åtdragna.)

Kompass-kalibrering¶

Du ska i första hand följa drönartillverkarens instruktioner gällande kompass-kalibrering. Om instruktionerna saknas, och det finns ett behov av kompass-kalibrering, kan du använda nedanstående checklista.

• Kompass-kalibrering

  • Ta av klocka och andra metallföremål från dina kläder och på kroppen.
  • Slå på radiosändaren.
  • Ställ drönaren utomhus på ett underlag utan metall. Slå på strömmen.
  • Vänta tills minst sex satelliter är synliga i appen eller på radiosändarens display.
  • Starta kalibreringen i appen (om tillämpbart) eller via radiosändaren.
  • Lägg radiosändaren åt sidan, ställ dig bakom drönaren med kameran riktad från dig och lyft sedan drönaren och håll den med raka armar.
  • Rotera medurs ett komplett varv på cirka fem till sju sekunder.
  • "Vält" drönaren framåt så att kamera pekar rakt nedåt i marken. Påbörja ett nytt varv i samma tempo som innan.
  • Ställ ned drönaren och säkerställ att kalibreringen lyckats.

Förberedelser före start¶

• Förberedelser före start

  • Är radiosändaren och batterierna ombord på drönaren fulladdade?
  • Finns det några frekvensstörningar som påverkar video och mottagare?
  • Behövs det en kalibrering av kompassen?
  • Är foto- och videoutrustningen korrekt monterad?
  • Är startplatsen säkrad?
  • Finns det eventuella luftrumsrestriktioner (ref. kapitel 2 för luftrumsrestriktioner, drönarkartan, NOTAM, AIP och AIP SUP)?
  • Starta radiosändaren först, därefter drönaren och sist annan eventuell kringutrustning.
  • Starta kamerasystemet (om tillämpbart).
  • Är alla spakar i neutralläge?
  • Fungerar systemen för fjärridentifiering som de ska?
  • Starta!

Under flygning¶

• Under flygning

  • Håll hela tiden fingrarna på radiosändaren.
  • Flyg inte över 120 meter ovanför mark (i okontrollerat luftrum) och håll drönaren inom synhåll.
  • Stig till optimal höjd för att minska risker eller oväsen.
  • Undvik att flyga över människor, djur, elektriska ledningar och byggnader.
  • Stör inga pågående räddningsinsatser.
  • Landa genast drönaren om en helikopter eller någon annan lågt flygande farkost närmar sig

Landning¶

• Landning

  • Kontrollera landningsområdet så att det inte finns hinder eller någon annan fara.
  • Landa drönaren med säkert avstånd från hinder och människor.
  • Stäng av strömmen till drönaren.

Efter flygning¶

• Efter flygning

  • Meddela flygtrafikledningen att du genomfört flygningen.
  • Stäng av strömmen till kameran eller annan utrustning.
  • Okulärbesikta: titta efter skador och onormalt slitage.
  • Ta ut batterierna, ladda upp dem och förvara på säkert ställe

6 | Allmän drönarkunskap¶

Drönare är en vardagligare benämning för det som mer korrekt kallas för obemannade luftfartyg eller obemannade luftfartygssystem – det vill säga luftfartyg som styrs antingen automatiskt, självständigt eller av fjärrpilot på distans. På engelska kallas något av följande:

• UAV - Unmanned Aircraft Vehicle
• UAS - Unmanned Aerial System

Dessa förkortningar dyker även upp i Sverige. Drönare finns i alla möjliga storlekar och kan väga alltifrån något hundratal gram till flera tusentals kilo. De kan också se ut på olika sätt, till exempel som den vanligare helikopterliknande multirotorn eller multikoptern, eller som den mer flygplansliknande drönaren med fasta vingar.

Viktiga funktioner¶

• Drönare med propellrar

  • I normalfall har drönaren fyra armar och fyra propellrar:
    • Två propellrar som snurrar medurs och två moturs
    • På så sätt blir den totala rotationskraften neutral.
    • Om en drönare har fler än en propeller kallas den för multirotor eller multikopter
  • Det är viktigt att propellrarna sitter på rätt plats
    • I de flesta drönarsystem går det inte att sätta propellrarna fel, men det är viktigt att kontrollera att de sitter fast ordentligt
  • Propellrarna utsätts för hög belastning och det kan lätt uppstå sprickor
    • Så ta också för vana att alltid känna över propellerbladen före start genom att försiktigt böja dem

• Drönare med fasta vingar

  • Oftast har de då enbart en eller två propellrar och både ett annat syfte och funktion än den vanligare multirotordrönaren
  • Dessa drönare kan både nå en längre räckvidd och flygtid än multirotordrönare
  • Dessutom komma upp i högre hastigheter
  • Dock behöver de en start- och landningsbana, eftersom de kastas igång
  • Värt att nämna är att det finns hybridvarianter där drönare med fasta vingar har fler än två propellrar.

• Radiosändaren

  • Om kontakten från radiosändaren bryts, har många drönare som funktion att den efter några sekunder automatiskt flyger tillbaka till startpositionen och landar
  • Antennernas placering är extra viktig vid flygning på längre avstånd.
    • Det är antennernas långsidor som ska peka mot drönaren, inte spetsarna (Spetsarna saknar sändnings- och motaagningsförmåga)
  • Radiosändaren kommunicerar med drönaren via radiovågor med olika frekvenser
    • Drönaren och den tillhörande radiosändaren är normalt sammanlänkade via radiolänk på 2,4 GHz och 5,8 GHz.
    • Ju högre frekvensen är, desto mer data kan skickas med kort fördröjning men med kortare räckvidd till följd
    • En frekvens på 2,4 GHz är tillräcklig för att inom laglig effektgräns på 125 mW sända styrning och HD-video (1080i) på avstånd upp till 4 km. Längre räckvidd kan uppnås med högre uteffekt och rätt vinklade antenner
    • GHz-bandet är känsligt för fysiska hinder och det är därför viktigt att säkerställa fri sikt mellan radiosändaren och drönaren. Det blir viktigare och känsligare vid längre avstånd.
    • Radiosändaren behöver inte kommunicera med drönaren via GHz-frekvenser utan kan också i vissa fall göra det genom 4G-nät och en dator

• Fjärridentifiering

  • Fjärridentifiering är till för att till exempel polis och andra myndigheter ska kunna identifiera drönaren i luften och få information om bland annat dess märkning, registrering och operatör

• Följ-mig-läge

  • Följ-mig-läge är en funktion som finns hos multirotordrönare.
    • Precis som det låter går funktionen ut på att drönaren automatiskt följer dig eller din radiosändare
    • Om du har aktiverat det här läget, får din drönare inte befinna sig mer än 50 meter ifrån dig

• Geomedvetenhet

  • Alla typer av drönarsystem, förutom C0 och C4, i den öppna kategorin ska efter den 1 juli 2020 vara utrustade med en så kallad geomedvetenhet
    • Denna funktion går ut på att du som fjärrpilot ska kunna få information om till exempel gränser i luftrummet i förhållande till din drönares position och höjd.
    • Dessutom ska du kunna bli varnad vid eventuella överträdelser i luftrummet

• RTH – Return To Home

  • Drönaren flyger hem automatiskt
    • Om kommunikationen mellan drönaren och radiosändaren bryts under ett antal sekunder, kan RTH träda in som en skyddsåtgärd
  • Drönaren kommer då att på angiven minimihöjd flyga hem till startposition och landa automatiskt
    • Det är viktigt att förstå att höjden som drönaren flyger hem på alltid är i relation till sin startposition
    • Drönaren förstår alltså inte den faktiska höjden från marken, så kollisioner med exempelvis master eller höga berg kan ske, om de är i vägen när drönaren är på väg tillbaka till startposition
    • Vissa drönare har dock antikollisionssensorer som kan se och undvika hinder
  • RTH-funktionen kan också aktiveras manuellt av dig som är fjärrpilot
    • Det är bra om du skulle tappa orienteringen på drönaren eller om videolänken skulle brytas.
    • Använd inte RTH vid problem med drönarens kompass

• Kompass

  • Att kalibrera den inbyggda kompassen (magnetometern) är absolut nödvändigt för att drönarsystemet ska känna av jordens magnetfält på platsen
  • Om en kalibrering utförs felaktigt eller inte alls på en ny plats, kan det i värsta fall leda till haveri och att drönaren uppvisar oregelbundna och ofrivilliga rörelser

• Gimbal

  • En gimbal har till uppgift att motverka drönarens rörelser och vibrationer under flygning för en inbyggd eller externt monterad kamera
    • Resultatet blir en horisontellt rak bild utan skakningar
    • För att tekniken ska fungera är det viktigt att varje axel som ska balanseras är i absolut balans

• Hantering av drönarens batterier

  • Alla C-märkta drönare, förutom C4, måste drivas av elektricitet och kräver därför batterier för att kunna flygas
  • Bland annat kan kyla vara skadligt och de behöver därför förvaras så nära rumstemperatur som möjligt före varje flygning
    • Ett bra tips är att ha dem i innerfickan på sin jacka
    • Ett kallt batteri har sämre kapacitet och kan i värsta fall orsaka att drönarsystemet havererar
    • Vissa drönare har inbyggt skydd som mäter batteriets temperatur och ger varningar och förslag till åtgärder vid exempelvis för kall drift
    • Du ska ladda dina batterier enligt tillverkarens instruktioner i drönarens manual och sedan förvara dem svalt och aldrig i direkt solljus
  • Många moderna drönare har ett så kallat "store mode"
    • Det innebär att om flygning inte sker på 10 dagar eller mer efter laddning, kommer batteriet automatiskt att ladda ur till cirka 60 procent
    • Detta görs för att skydda batterierna som kan ta skada om de ligger fullt laddade en längre tid.
  • Om batterierna ligger förvarade med för låg laddning (under 10 procent), kan de ta permanent skada och vara farliga att flyga med. Ladda därför upp dem så snart som möjligt efter flygning
  • Lipo-batterier (liumum polymer) är den vanligaste typen av batterier i drönarsystem
    • Dessa kräver en speciell typ av brandsläckare
    • Ta därför reda på vilka typer av batterier ditt system har och vilken typ av släckare det kräver

• Belysning

  • För att förbättra drönarens synlighet vid flygningar i mörker, och särskilt för att göra det möjligt för en person på marken att enkelt skilja drönaren från bemannade luftfartyg, måste den ha ett grönt blinkande ljus

7 | Integritet och känslig information¶

Man får inte fotografera, övervaka eller sprida vad som helst och i vissa fall behövs spridningstillstånd.

GDPR¶

• Personuppgifter
  • Allt som kan kopplas till en fysisk person som är i livet
    • Namn
    • Adress
    • Personnummer
    • E-postadresser
    • Telefonnummer
    • Registreringsnummermen
  • Karaktärsbeskrivningar
    • Som gör att en person går att identifiera
    • Bild
    • Inspelning av en röst

• För att undvika personuppgiftsbehandling:
  • Foto eller filma på tillräckligt hög höjd så att personer på marken inte går att identifiera
  • Ev avstå från att ta bilder eller video med kameran när du är på platser där det finns många människor
  • Flyga under tider på dygnet när färre människor är ute
  • Undvika att flyga i områden där många befinner sig

Geografisk information¶

Det finns inte bara krav på skydd mot spridning av personuppgifter utan också på skydd mot spridning av geografisk information. För att inte riskera att sprida skyddade uppgifter måste du ta hänsyn till att vissa platser, byggnader och liknande skyddas av avbildningsförbud.

• Spridningstillstånd

  • Om du ska publicera material du filmat eller fotograferat under en flygning ex:
    • sociala medier, på hemsidor eller liknande,
  • Kan du behöva ett spridningstillstånd:
    • Lantmäteriet
    • Sjöfartsverket
  • Om du av misstag skulle sprida material med känslig information, riskerar du straff:
    • Bryter du mot lagen om skydd för geografisk information kan du få böter eller fängelse i upp till ett år
    • Tänk på att du inte kan lagra material som är konfidentiellt på molntjänster, eftersom företagen som äger dessa kan ha åtkomst till innehållet. Då klassas det som spridning

8 | Försäkringar¶

• Enligt EU-reglerna ska varje drönare som väger över 20 kilo vara försäkrad
• Även om de flesta drönarna i den öppna kategorin inte omfattas av försäkringskraven är det en god idé att ändå vara försäkrad ifall olyckan skulle vara framme
• Om du som fjärrpilot själv inte är ägare eller operatör är det bra att känna till om eller hur drönaren du ska flyga är försäkrad
• Det är varje operatörs ansvar att försäkra sin eller sina drönare
• Om en olycka sker vid olaglig eller otillåten flygning täcks den inte av någon försäkring

• Vad ingår i din hemförsäkring

  • Ofta ingår både sak- och ansvarsförsäkring
    • Dock kan många hemförsäkringar ha begränsningar gälland flygning med drönare
    • I vissa fall ingår det inte alls
  • Ta därför reda på vad som gäller i din försäkring

• Om du flyger på uppdrag för någon annan

  • Om du flyger kommersiellt gäller oftast inte hemförsäkringen
  • Företagare behöver därför ha en företagsförsäkring
    • Finns även här ofta begränsningar för flygning med drönare
  • Ta därför reda på vad som gäller i din försäkring

9 | Luftfartsskydd¶

• Luftfartsskyddet
  • Finns för att motverka brottslighet riktad mot flyget
    • Passagerare, besättning, markpersonal, allmänhet och egendom ska skyddas mot ex
    • Sabotage, kapningar eller gisslantagningar
  • Drönarflygning påverkas inte i dagsläget av luftfartsskyddet
    • Men däremot måste du som flyger drönare känna till vad det innebär
  • I Sverige ansvarar transportstyrelsen för att utveckla Sveriges nationella säkerhetsprogram (NASP)
    • Även om programmet innehåller Sveriges nationella krav, styrs de i hög grad av internationella regler och gemensamma bestämmelser inom EU
  • Ser olika ut i olika länder
    • Eftersom varje land har sin egen myndighet som ansvarar för sitt luftfartsskydd kan kraven och reglerna se olika ut beroende på var man befinner sig